och den andra min - Den Allsmäktige Kattens Tankegångar
Jennifers nya är en mer traditionell blog med fokusering på viktnedgång och min består utav lite av varje som jag vill skriva ned. Skälet till att jag skaffat den är för att jag inte vill börja skräpa ned den här med en massa inlägg och babbel som inte passar in i konceptet.
Som ett intro till det här inlägget vill jag bara passa på att kommentera den extremt pinsamma debatten om ”hängbrallor” som för närvarande förs i media. Som gammal avdankad hiphoppare med förkärlek för baggy jeans tyckte jag att det vore passande att inflika ett par tips till alla efterblivna skitungar där ute: Om du vill ha byxor med häng på så finns det ett par kriterium du bör notera.
1: byxorna ifråga ska vara stora och bylsiga
2: du ska ha boxershorts som fortfarande sitter ovanför skinkskåran
3: en stor t-shirt ska täcka övergången mellan byxlinning och underplagg från allmän insyn4: din kropp behöver vara utrustad med såväl höftben som ett par skinkor med tillräcklig kurvighet för att hålla byxorna på plats (dvs. de ska hänga på höfterna)
Om du är en benig äcklig wannabe-skatare med magtröja á la Britney Spears, ett par stuprörsjeans och en platt röv så kommer du aldrig någonsin i någon civilisation i någon tidsperiod att placeras i facket ”cool”. Du är en mobbad motbjudande snorklump, dra upp de förbannade byxorna och hoppa från en bro.
1: byxorna ifråga ska vara stora och bylsiga
2: du ska ha boxershorts som fortfarande sitter ovanför skinkskåran
3: en stor t-shirt ska täcka övergången mellan byxlinning och underplagg från allmän insyn4: din kropp behöver vara utrustad med såväl höftben som ett par skinkor med tillräcklig kurvighet för att hålla byxorna på plats (dvs. de ska hänga på höfterna)
Om du är en benig äcklig wannabe-skatare med magtröja á la Britney Spears, ett par stuprörsjeans och en platt röv så kommer du aldrig någonsin i någon civilisation i någon tidsperiod att placeras i facket ”cool”. Du är en mobbad motbjudande snorklump, dra upp de förbannade byxorna och hoppa från en bro.
Jag antar att jag inte är den ende som har noterat reklamkampanjen ”Bevara Äktenskapet” i Stockholms tunnelbana. Det är en kampanj till försvar av gällande äktenskapslagstiftning som förbehåller äktenskapet för heterosexuella förhållanden. Föga förvånande så föll kampanjen i onåd hos RFSL som i vanlig ordning ignorerade samtliga argument som framfördes utan nöjde sig med att (hör och häpna) stämpla den som hatisk.Jerry Adbo, Ordförande för RFSL Stockholm blev arg för att SL tillåter det han kallar för ”åsiktsreklam”. De kommunala färdmedlen ska väl vara fria från politiska budskap! Hösten 2006 måste ha varit en jobbig tid för honom.På RFSL Stockholms hemsida la han ut ett pressmeddelande som innehåller följande uppmaning till RFSLs aktivistkader:
”Nu kan du som medlem göra skillnad! Ring, skriv eller maila till SLs kundtjänst och berätta att Du är upprörd, känner Dig kränkt och att kampanjen är osmaklig, eller kom på nåt annat!”
Jag gillar slutklämmen där. Använd lite uppfinningsrikedom boys!
Andre vice ordförande i RFSL Ungdom, Felix König, hade detta att säga om kampanjen:
”Jag vill inte behöva se homofoba och värdekonservativa budskap i det offentliga rummet” vilket jag tycker symboliserar ganska väl den toleransnivå som RFSL visar upp för verkliga och påhittade meningsmotståndare. Gotta love that argumentum ad hominem.Lika lite som Felix König vill se reklam för bevarande av nuvarande lagstiftning i tunnelbanan vill Mjauv se försäljning av sexleksaker på Stockholms Universitet när han ska äta lunch.
Jag försöker rent generellt att avhålla mig från att berätta om alltför många av mina erfarenheter från Stockholms Universitet (SU) på den här blogen. Skälet till detta är detsamma som att jag inte gör ett nytt inlägg varje vecka om kontaktannonserna i City Date – om jag väl började så skulle jag kunna fortsätta i en evighet. I fallet med SU så är det en ohelig treenighet av idioter som visar sina motbjudande trynen i huvudstadens främsta lärosäte. Den består utav dumma elever, dumma professorer och dumma utomstående och dagen till ära så har jag stiftat bekantskap med alla tre under loppet av tre timmar.
Den inneboende enfalden hos studenterna på SU brukar oftast ge sig tillkänna genom en oförmåga hos nämnda grupp människor att hålla käften när de borde. Med undantag från ett fåtal studierum i biblioteket med en yta på maximalt fyra kvadratmeter så är du inte fredad någonstans på Campus ifrån dessa skräniga dumhuvuden som inte har vett nog att hålla en lågmäld ton i samtalet – de skriker, hojtar och gapskrattar i en frekvens som kan skära genom glasrutor. Vad SU behöver är att införa den ljudpolicy som gäller i bibblan på hela universitetsområdet. För att lägga tyngd bakom orden bör de även leja en grupp arga vakter med Uzis, schäferhundar och Tinnitus. Dessa kan sedan gå och sporadiskt peppra ihjäl fanskapen till dess att det är tyst och skönt på campus och mönsterelever som undertecknad kan studera i lugn och ro. Därefter kan vaktstyrkan hyras ut till olika biografer i Stockholm och upprepa proceduren där. Blotta tanken ger mig erektion.
När jag skriver ”dumma professorer” så menar jag egentligen ”professorer som aldrig läst pedagogik och som är omöjliga att nå”. Jag vet inte vad som gör mig mest frustrerad med denna grupp utav vildhjärnor – borde inte en person som var klok nog att bli professor och som dessutom fått ge ut böcker kunna begagna sig utav åtminstone en gnutta av de framsteg som gjorts inom läran om de strategier och tekniker som underlättar inlärning? Jag är inte kräsen – ge mig vadsomhelst!
En röd tråd genom en föreläsning till exempel?
Kanske en förklaring till det tjogtal grekiska tecken du just visat i två sekunder på en OH-bild?
Kanske möjlighet för eleverna att skriva av de där matematiska formlerna du precis sagt till oss är obligatoriska att kunna för att klara tentan?
Jag är inte dummare än att jag förstår att didaktik inte är paradnumret för en person som tycker det är roligt med evighetslånga sifferkombinationer som ska visa på ett nollsamband mellan missväxten i Sörmland 1842 och priserna på potatisbrännvin men FÖR HELVETE!!!
Som grädde på moset gör sig herrn i fråga lika tillgänglig som färgbilder i en DOS-prompt. Jag har aldrig förstått tjusningen i den Kafka-tillvaro som universitetets forskare bidrar till genom att låta bli att läsa e-post och vägra besöka sin arbetsplats på ett par veckor men uppenbarligen blir någon lycklig av den.
Sedan har vi då rövhålen som vill pracka på studenterna mängder och åter mängder av skit de inte behöver.
Amnesty-tiggare? We got’em!
Mobilförsäljare? Hell yeah!
Nu senast stod ett par flintisar i trånga tröjor och försökte prångla ut fickpluntor med fiskleverolja till mig. Jag föreslog för en av dem att han skulle gnida in pluntan i lite av innehållet så att han lätt och smidigt skulle kunna föra in den i stolgången och därmed ge sin högerarm som stått och viftat med pluntjäveln en välförtjänt paus. Han uppskattade inte förslaget.
Apropå införandet av saker i kroppsöppningar – RFSU besökte denna dag campus.
RFSUs närvaro på SU hade sin förklaring i en årligen återkommande kampanj de kör som de kallar för ”sexdagarna” som innebär dildomånglande, föreläsningar av olika slag, en pub-afton och utdelning av kondomer och glidmedel.Syftet med spektaklet är enligt den officiella hemsidan att
”göra studenter som rör sig inom universitetsvärlden medvetna om mångfalden och riskerna inom sex, men framförallt betona de positiva aspekterna av att bejaka sin sexualitet”.
RFSU var kloka nog att köra projektet redan från morgonen i en lokal som ligger vägg i vägg med lunchrestaurangen i Allhuset. Tack grabbar! Jag älskar att kombinera sexualupplysning med en varm måltid, särskilt uppskattat var dildobordet som stod närmast dörrarna, de som var på väg för att äta med barn i sällskap måste gillat konceptet och även de religiösa minoriteterna på SU låter hälsa att det var både passande och smakfullt.
Jag gick förbi dem på väg för att äta i sällskap av en 19-årig troende muslim från Somalia som går i min kurs. Hennes familj hade tveklöst jublat om de visste vad deras dotter exponeras för när hon försöker få en seriös utbildning.RFSU lät även RFSL vara med på ett hörn, dagen till ära representerade av en gräsligt sminkad transa med ett par labbar som var grova nog att strypa ett fullvuxet lejon. Det här inlägget har dock inte som syfte att rippa på en transa (speciellt inte en som hade kunnat bryta nacken av mig med tummen) och därför tänkte jag återgå till dildobordet där RFSU saluförde olika sexleksaker. Den apparat som fångade min uppmärksamhet var buttpluggen Dallas som enligt informationslappen hade fått sin reklamkampanj bannlyst i ett fall av, för att citera, ”uppenbar homofobi”.
Detta fick mig att hissa på ögonbrynet en smula och jag bestämde mig för att testa RFSU-aktivisterna med ett av mina absolut mest tillgjorda leenden på läpparna.Jag bad en kvinna att förklara lite på vilket sätt homofobi låg bakom och hon såg rätt osäker ut. Därefter började hon göra ett fumligt utlägg kombinerat med ett ständigt gestikulerande med armarna om att ”jaaa… det är ju så tabu…” jag förklarade för henne att jag var väl införstådd med att anal penetration är tabu men att jag ej såg kopplingen till homofobi.
Då försökte hon igen med att ”jaaa… buttplugs är ju så förknippade med homosexuella män…” jag frågade henne då på vilket sätt eftersom en buttplug mig veterligen går att användas av båda könen. Då vände hon på huvudet och bad om förstärkning. En ung kille kom fram till mig, varvid jag fick upprepa frågan och den här gången höra en alltför grafisk förklaring på vad en buttplug är och vad den är tillför. Jag avbröt honom med äcklad min och ställde därför frågan igen. Jag förklarade att jag vet om att det är tabu för män att stoppa upp saker i ändtarmen men att jag inte förstod hur en stoppad reklamkampanj av en analplugg var ”uppenbar homofobi” eftersom jag inte såg kopplingen till skräck för homosexuella.
Då föreslog människan att jag skulle gå till deras bandspelare och spela in min fråga anonymt så skulle den senare besvaras på scen utav ”sexexperter”.
Nej tack din plattfotade fjant, jag vill inte ha svar på den frågan utav en expert på sex, jag vill att den besvaras utav det fanskapet som skrev lappen eftersom jag misstänkte (och fick bekräftat) att skiten skrevs ner utav någon lallande idiot med huvudet uppkört i arslet som inte har en jävla suck om vad homofobi är men tyckte att det lät bra och lagom provocerande att påstå det för att få den förbannade stjärtpluggen såld.Mjauv vs. RFSU 1-0
Det som gjorde mig deprimerad (från att bara varit irriterad) var att jag frågade en av personerna bakom bordet huruvida det fanns någon slags poäng med RFSL-ståndet två meter bort – var deras närvaro relevant för temat? Det jag fick till svars var ett utlägg om att ”alla måste få ta plats”, då med hänvisning till diverse sexuella minoriteter.
Det är ungefär det här jag vill komma fram till, nämligen de här gruppernas skeva syn på vad det innebär att ”ta plats”. Konceptet som sådant tycks bygga på att fläka ut sitt privatliv och allt det intima som hör därtill i det offentliga och kräva att ingen säger ett knyst om saken.
De försöker medvetet att provocera omgivningen och när sedan någon går i svaromål så stämplas personen som antingen hatisk och homofob eller som en religiös extremist.
Exempel på det här är ett samkönat par som sätter sig och grovhånglar på en fullsatt buss för att påminna omgivningen om att deras kärlek är lika mycket värd som alla andras. Att inga heterosexuella par på samma buss gör det bekommer inte idioterna. Det här är en tråkig men icke desto mindre prominent sida av HBT-kulturen så som den framhäver sig vid t ex Pride. Brist på verklighetsförankring.
Jag förstår att stycket ovan kan te sig en smula hycklande så därför vill jag passa på att poängtera två saker.
A: att ha en HBT-hörna på en sexkampanj är inget konstigt – problemet är att RFSU-kampanjen inte borde varit på SU från första början
B: ”ta-plats”-mentaliteten hos delar av HBT-minoriteten som jag kritiserat sträcker sig bortom diverse kampanjer och specialdagar, den genomsyrar hela förhållningssättet till omgivningen.
Jag satt och dryftade den här frågan med mina två närmaste vänner som båda känt mig i flera års tid. Jag bad dem berätta så utförligt som möjligt vad de visste (eller trodde sig veta) om min sexualitet och mina sexuella preferenser.
Det som kom fram var att jag var heterosexuell, har svårt för stor åldersskillnad i ett förhållande och rent allmänt brukar fastna för tjejer med utländsk bakgrund. C’est tout.
Min poäng? Det är inte och har aldrig varit kutym att redogöra för sin sexualitet offentligt, det här tycks en del grupper inte överhuvudtaget förstå. Jag sitter inte och diskuterar gummikukar med mina kompisar, jag grovhånglar inte öppet med någon jag tycker om och jag diskuterar inte onaniteknik med kurskamrater. Att ”ta plats” på det viset uppfattas som både integritetskränkande och inte så lite oförskämt, oavsett vem som är föremålet för din attraktion.
Känns det som att jag sitter och ältar självklarheter? Det jag säger kan i stort sett summeras till ”jag bryr mig inte om vad som försiggår i din sängkammare och jag vill inte veta heller”, en sats som en letargisk RFSL-aktivist en gång upplyste mig om mycket riktigt var både homofobisk och trångsynt.
Här kommer jag också in på ytterligare problem som jag närmat mig, men inte sagt rakt ut i mina tidigare inlägg om Stockholm Pride och Gringo – problemen med att som minoritet låta sådana här idioter föra ens talan i det offentliga rummet. Gringo lyckades aldrig helt men RFSL har i stort sett uppnått ett monopol som talare för den homosexuella minoriteten i Sverige och de använder denna auktoritet till att å ena sidan syssla med medvetna provokationer och å andra sidan helt undvika debatter eller föra ner dem på en dagisnivå.
En jämförelse kan dras till Million Marijuana March som anordnas utav grupper som vill legalisera cannabis. Sådana budskap ska framföras utav propra och vältaliga högutbildade som kan argumentera sakligt och agera på ett föredömligt sätt som går emot negativa fördomar om cannabisrökare, en bunt sorgliga haschtomtar med rödsprängda ögon som ligger och kravlar i gyttjan i Tanto och försöker få ihop växelslantar till cheeseburgare gör ingen glad.
RFSLare är faktiskt så pass pantade och förutsägbara att deras sätt att föra sig i en diskussion kan räknas ut med hjälp av algebra. Jag har tagit fram en matematisk formel som kan tillämpas nästa gång du har oturen att stå öga mot öga med en av de kålrötterna till ”aktivister”.
Jag kallar den för ”puckoformulan” och söker för närvarande patent på den.
Den lyder X = (A/B)x(((C-D)xE)+Z–Q+Y)x10
Här följer en liten teckenförklaring:
Puckoformulan:
X = procentchansen att en RFSLare säger något dumt i ett genomsnittligt samtal
B = Antalet totala levnadsår
A = Antalet aktiva år inom RFSL
C = Den totala mängden dumheter sagda under den senaste veckan
D = Antalet dumheter sagda den senaste veckan som personen själv insett var dumma
E = Antalet kurser, workshops och föreläsningar på HBT-tema anordnade av RFSL.
Z = Antalet gånger personen gett sig in ett bråk om HBT-personers rättigheter i Sverige utifrån ett MR-perspektiv. Om personen faktiskt har koll på vilka mänskliga rättigheter som gäller skall täljaren halveras.
Q = Antalet gånger personen i efterhand insett att hon/han hade fel.
Y = Antalet homosexuella killkompisar personen har för att “bögar är så coola”
Om vi då tanker oss Sophie som exempel (de är oftast tjejer) så är Sophie 20 år gammal. Hon har varit aktiv i RFSL i tre år, därför ska vi dividera 3 med 20 och sedan multiplicera kvoten (0,15) med en rad olika andra faktorer vi räknar med.
Sophie har under den senaste veckan hävt ur sig totalt femton riktigt dumma kommentarer och i efterhand insett att fem av dem var korkade. Vi subtraherar dessa fem insikter från den totala mängden (15-5) vilket ger 10.
Detta ska vi sedan multiplicera med antalet workshops/föreläsningar på HBT-tema som Sophie varit på eftersom dessa har en märkligt kraftfull effekt på människor som säger dumma saker att säga ännu fler dumma saker (effekten på intelligenta människor är ännu okänd men det vore ju trevligt om den var likartad som motvikt). Vi är nu uppe i 30.
Vi skall nu addera antalet bråk som Sophie gett sig in på gällande HBT-personers rättigheter ur ett MR-perspektiv. Sophie vet mycket riktigt inte ett piss om vad mänskliga rättigheter innebär vilket ger henne 5 poäng, minus 1 för den diskussion som hon i efterhand insåg att hon hade fel i. Vi har då fått fram 34.
Till detta skall vi sedan addera 3 som är antalet homosexuella killkompisar som Sophie skaffat sig utav ren fördomsfullhet. Vi är nu uppe i 37 som skall multipliceras med 0,15 och därefter multipliceras igen med 10. 37 x 1,15 med andra ord.
X = 3/20x(((15-5)x3)+5-1+3)x10
X = 55,5
Det vi är uppe i nu är 55,5 vilket alltså är den procentuella chansen att Sophie säger något riktigt urbotat dumt när hon pratar med andra människor.
Underligheterna på SU var det ju dock RFSU som stod för den här gången och eftersom en del människor inte förstår saker såvida man inte slevmatar dem med uppenbara slutsatser så ska katten här göra en redogörelse för sina ståndpunkter:
1: sexuella kampanjer har inget på universitet eller skolor att göra annat än vid grundläggande sexualupplysning eller i akuta fall för att motverka sjukdomsepidemier.
2: ska RFSU nödvändigtvis köra sitt race på SU så får de också göra det kvällstid. Det finns en anledning till att Canal Plus visar sin porr efter midnatt era nötter.
3: RFSU och RFSL är en bunt idioter.
4: Om man roar sig med att provocera andra så ska man också kunna tåla provokationer själv.
5: Kan man inte diskutera på något annat vis än genom att tilldela sin motståndare ett nedsättande epitet såsom homofob så gör man bäst i att hålla käften.
Gällande punkt fem så bör jag väl även här för tydlighetens skull förklara: jag VET att det finns både religiösa galningar och homofoba psykopater som hittar på stolligheter men jag har ingen lust att buntas ihop med dem, lika lite som jag vill bli ihopbuntad med Kahane Chai därför att jag kallar mig för sionist. Tilläggas ska även göras att även RFSL har ett fåtal debattörer som behärskar hantverket någorlunda – t ex då Sören Juvas.
Avslutningsvis bör väl även nämnas att t o m en tragedi som ”sexdagarna” inte var helt poänglös, en föreläsning om hur tillvaron ser ut för den som lever med sviterna av HIV-smitta var enligt mig ett bra initiativ eftersom den åtminstone nosar i kanterna på det där som SU handlar om – att lära sig.

2 comments:
Måste hylla dig för formeln
"Usch" måste ha varit den allra hemskaste av ondsinta kommentarer, oh hjälp!
När du ändå är där och styr upp verksamheten hos nassarna kan du väl klämma ur dig några sanningar och blaffiga pet i ögat från mig då?
Det skulle vara ett rent tidsbesparande arrangemang, från min sida. =)
Post a Comment